Jag längtar efter den dagen
Den dagen då allt bara är som bort blåst
den dagen då alla bekymmer ej finns mer
Då livet är mitt!
Sorgen sprider sig in i mitt hjärta
så som bara sorg kan göra
Känslan av att finnas men att inom en snar framtid kunna vara borta från allt
Att se sitt eget liv som en gåva känns som ett stort skämt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
En gåva någon snabbt kan ta ifrån än,precis som en Jävla klubba från barn..
Tänk om det igentligen sitter någon och bestämmer detta.. Men vilken hemsk uppgift det skulle vara!
Skicka en kommentar